Misstag hittills

Idag är den tionde dagen vi har hus och självklart har vi hunnit göra misstag, inget ödesdigert men ändå värt att lägga på minnet.

Inte tillräcklig utrustning

Vi har inte flyttat allt än, utan bor dels i lägenheten och dels i huset. Första dagen tog jag med det allra nödvändigaste för att kunna laga mat och existera, med tanken att fylla på efter hand behovet uppstår. Självklart missar jag saker, igår tog jag till exempel med en ugnsform för all kunna göra lasagne, men hade helt missat att ha med en större gryta för att göra fyllning, jag har också köpt ost utan en tanke på att det inte finns en osthyvel här. Små problem som är lätta att komma runt, men ändå misstag.

Bristande matplanering

Inatt sov vi i huset första gången och jag kommer att jobba härifrån idag. Vad jag ska äta till lunch? Jag är inte helt säker, jag kommer inte att få svälta för mat finns, men det finns ingen plan och kommer jag inte på något bra får jag nöja mig med något dåligt, för takeaway och Ica är något mindre tillgängligt här.

Köpa möbler utan att mäta ordentligt

Vi har inte tänkt köpa en massa nya möbler, men en ny säng kändes nödvändigt. Vi har kikat en del på förvaringslösningar till sovrummet, då det är snedtak med de begränsningar det innebär. Vi fastnade för idén med en sängram med lådor under och hylla i gaveln. När vi kommit hem med sängen insåg vi att vi inte hade mätt upp sovrummet ordentligt och att det inte var helt självklart att den skulle fungera. Tack och lov kommer det att fungera, men fortfarande ett misstag att lära sig av för framtida möbelinköp.

Försök till humor bland nya människor

Jag svarade skämtsamt på ett inlägg i den lokala facebookgruppen, jag skulle nog ha gjort mig lite mer bekant först, för det möttes av en chocksmiley och inget mer.

Adressändring

Jag råkade ändra min adress från mitten av februari istället för från mitten av mars. Efter en vecka slog det oss att jag nog inte längre har rätt till boendeparkering i stan längre. Som tur var fick jag inga böter, nu år bilen helt enkelt stå vid huset och kör jag den in till stan får jag acceptera fullt pris.

I övrigt …

I övrigt är vi fortfarande nöjda. Vi har mycket kvar att flytta, så jag räknar med att dessa misstag inte är våra sista.

Bild tagen just nu, jag dricker kaffe vid braskamminen. I bakgrunden syns det att vi är långt ifrån färdiga med flytten.

Nu har vi tillträtt

I fredags fick vi nycklarna till huset och som jag konstaterade igår “det här är min hobby nu”, för det är helt tydligt att det är till huset både arbete och pengar kommer att gå under överskådlig tid.

Än så länge är det tomt. Vi ska göra i ordning sovrummet och innan det är gjort är det ingen större mening att flytta in fler saker.

Det lilla utrymmet till höger i bilden ska bli mitt buffertskafferi. Där ska vi ha konserver och trorrvaror som täcker några månaders behov.
Braskamin är mysigt och lite av en trygghet om strömmen försvinner.
Jag tror inte vi har jättemycket växter, men snödroppar har vi uppenbarligen.
Det finns mycket skog runtomkring. Den här är från en promenad i lördags.

Hittills har jag försått timjan, oregano, grön mynta, smultron, praktmalva, persilja och några solrosor. Jag har sett ut en plats för mina kryddlådor och har en aning om vart blommorna ska vara.

Frustrationen

Förra året satte jag tulpanlökar. Det var fint, jag fick blodad tand och drömde om alla tulpanlökar jag skulle sätta till hösten.

Men nu har vi köpt ett hus, jag kommer att säga upp min odlingslott och jag sparar lökinköpen tills jag kan sätta dem i min egen trädgård. 26:e februari har vi tillträde, till dess får jag ge mig till tåls.

Jag googlar på dahlior, pioner, rosor och pelargoner. Och vill sätta igång. Nu.

Insikter från husletandet

Hela den här proceduren med att leta en ny bostad, har gett mig några insikter som jag ska försöka ta med mig om det blir dags igen. Från början var det ganska öppet vad vi letade efter, vi hade visserligen några idéer, men saker som “hus eller lägenhet?”, “stad eller landsbyggd?”, “med eller utan renoveringsbehov?” var ganska öppet. Vi har varit på ganska många visningar och varje visning har gett mig en lite bättre idé om vad jag vill ha och vad som är viktigt.

Sådant som spelade mindre roll för mig än vad jag trodde

Skicket

Nu var det hus vi fastnade för visserligen i väldigt bra skick, men under processens gång fastnade jag för ett hus som jag blev i stort sett förälskad i som skulle klassificeras som ett typiskt skilsmässohus. Den som hade bott i huset hade själv gjort de flesta renoveringarna och det var väldigt uppenbart att han inte var fackman. Jag var beredd att bjuda ändå för utsikten, huset och allt annat var underbart. Tack och lov var någon beredd att betala mer. Den erfarenheten fick mig hursomhelst att inte bara tänka “saker som jag vill ha” och “saker som jag inte vill ha” utan också “saker som går att ändra på” och “saker som inte går att ändra på”.

Storleken

Jag har hela tiden sagt att jag ville ha ett litet hus, att det inte fick vara för stort. Ändå har jag upprepade gånger varit beredd att bjuda på hus som varit betydligt större än jag egentligen ville ha. Dock är huset som vi just nu håller på att köpa, ganska mycket i linje med vad jag ville från början.

Sådant som spelade större roll för mig än vad jag trodde

Vägen till huset

Jag har hela tiden varit tydlig med hur lång tid det får ta att köra till jobbet. Max en timme fick det ta. För skilsmässohuset i exemplet ovan, var jag beredd att lägga på några minuter (jag var förälskad, man gör dumma saker då) men jag var oftast ganska noga med den gränsen. En sak som jag överhuvudtaget inte tänkte på kunde spela roll var hur vägen var på väg till huset, och då inte bara i termer av trafiksäkerhet och komfort utan helt enkelt den allmänna känslan av “vill jag verkligen köra här varje dag?”. Åtminstone två hus var jag beredd att avfärda innan jag sett dem, helt enkelt för att jag inte gillade vägen dit.

Trädgård

Jag har hela tiden vetat att jag vill ha en trädgård, men i början var jag helt beredd på att bo i lägenhet och helt enkelt odla på balkongen. Det tog en visning i en lägenhet som i övrigt passade våra behov, för att jag skulle inse att jag faktiskt inte alls ville flytta till en ny lägenhet.

Atmosfären

Logiskt sett vet jag att när säljaren har flyttat och tömt huset på sitt, så är det upp till oss att sätta vår prägel på hemmet och skapa en atmosfär. Men det är väldigt svårt att helt bortse från det liv som levs i ett hus i det ögonblick jag tittar på det.

Min lärdom

Om en person som ska leta hus, skulle be mig om råd så har jag bara ett. Titta på flera hus. Titta också på hus som ligger på gränsen till vad som är ok. Var observant på dina känslor inför de hus du tittar på och analysera dem. Var beredd på att det du trodde att du ville, inte var så viktigt och att det du trodde att du inte ville faktiskt går bra ändå och att det du trodde att du kunde acceptera kan vara hela orsaken till att avstå.

Hus! Vi har köpt ett hus!

I torsdags skrev vi kontrakt, handpenningen ska vara inne nästa torsdag. Vi har köpt ett hus.

Det är ett litet hus, 93 m2 och lite garage/annat utöver det. Det ligger i ett litet samhälle utanför Svedala, inte riktigt så avskilt som jag hade hoppats men det är det enda som jag känner att jag har kompromissat om.

Tillträde i slutet av februari, det ger oss gott om tid att fixa med det mesta som behöver fixas (planen är att ha kvar lägenheten till sista mars, så att vi kan flytta i lugn och ro)

Bilden är från annonsen, så ta den med en nypa salt!

Budgetmiss

Vi har en matbudget. Den är en väldigt liten del av våra totala utgifter och vi skulle utan problem kunna lägga mycket mer på mat, men det känns som om vi ligger på en rimlig nivå. Vi äter bra och saknar inget, den stora skillnaden mot att inte ha en budget är att det kräver en viss planering.

Idag upptäckte vi att vi bara har ett par hundra kvar på matkontot och det är tolv dagar kvar till månadsskiftet! Frestelsen var stor att … överskrida budgeten eller sätta in pengar i förväg, men sedan sansade vi oss. Det finns mycket mat hemma och ett par hundra räcker gott till att kompletteringshandla om det är något speciellt vi ska ha.

Jag tror att det här är nyttigt för oss. Det tvingar oss att vara lite mer kreativa när vi lagar mat, det tvingar oss också att kolla lite noggrannare på vad som finns hemma och det tvingar oss att planera. På det stora hela är det nog en bra sak.

Omstart

Min första kontakt med bokashi var positiv. Det luktade inte det minsta illa om man inte har något emot en lätt syrlig doft i stil med inlagd gurka, då egentligen bara när jag har tappat av lakvatten och när jag har öppnat hinken för att slänga ner något.

Nu har jag förstått vad som menas med att det kan lukta illa. Jag vet inte om det är det som är orsaken, men jag hade glömt att tappa av lakvatten. Jag gjorde det, det var ganska mycket men det luktade fortfarande lite. Så jag funderade på om vi inte hade sprayat på tillräckligt med vad det nu är man sprayar på. Så jag gjorde det. Men i morse upptäckte jag att jag inte hade stängt locket på hinken ordentligt. Så jag tänker att det där med en syrefri miljö inte riktigt är något som min bokashi har fått.

Det är nog bara att börja om från början, tappa av ordentligt och slänga det här i dubbla påsar i vanliga soporna. Det luktar inte lika illa som det gjorde innan jag stängde hinken, men jag vet ju att det kan vara så mycket bättre.

 

Tiramisu

Så har jag gett mig på att göra tiramisu enligt detta receptet, inför en kollegas femtioårsfrukost.

Jag har provsmakat smeten, så jag har all orsak att tro att det blev bra. Men jag har ju förstås ingen aning om hur det ska smaka så jag avvaktar recensionerna imorgon

Tiramisu

Det är fascinerande att leta efter traditionella recept på saker, för det finns väldigt många som har en benhård uppfattning om hur det ska vara för att vara rätt. Det ska vara med grädde, det får inte vara grädde i, det ska vara med mandellikör, det ska vara med marsalavin …

Jag skäms lite då jag förmodligen själv har varit en av dem, trott att det finns en ursprunglig variant som är den rätta av en massa traditionella maträtter. Naturligtvis finns det inte det, och om det finns så finns det fortfarande inget som säger att det inte går att göra godare.

Uppdatering: Det blev väldigt bra. Jag kopierar in/ skriver av receptet av den händelse att länken skulle sluta fungera (Receptfavoriter, recept av Henrik Mattsson). Mina egna kommentarer är i blått. 

Ingredienser:

Ca 30 Savoiardi-kex (Ladyfingers), 1 pkt (det gick inte åt ett helt paket, men jag misstänker att det beror på formens dimensioner)
2 dl starkt bryggt kaffe, helst espresso (jag använde pressbryggaren, det fungerade fint)
4 ägg
1 dl socker
450 g Mascarpone färskost (2 pkt) (varje paket är 250 gram, så det blev nog lite mer även om inte paketen var renskrapade)
4 msk Marsala, sött vin
2 msk kakao (till att pudra på, jag vet inte hur mycket jag använde egentligen men det var nog i den storleksordningen)

Gör kaffet
Leta upp en form som rymmer ungefär hälften av kexen i ett lager
Dela upp äggen i vitor och gulor
Vispa gulorna med sockret pösigt. Vispa ner vinet och mascarponen.
Vispa vitorna till hårt skum
Vänd ner de vispade vitorna i det andra
Jag hällde upp kaffet i en låda som gjorde att jag kunde doppa undersidan av ett kex utan att dränka det alltför mycket.
Lägg kexen i formen med kaffesidan ner
Täck kexen med smet
Gör ett likadant lager till
Sikta kakao över hela alltet och ställ in i kylen gärna över natten.

Jag serverade den med extra flingor av sjuttioprocentig choklad, mest för att jag hade en burk som riskerar att bli för gammal men också för att vissa på jobbet är lite mer förtjusta i choklad än de flesta. Det funkade bra, det hade funkat bra utan också.