I förrgår fick jag min andra spruta. Jag vaccinerade mig i Danmark, då det var de som erbjöd mig först (jag tror att jag hade fått ungefär 1.5 vecka senare om jag gjort det i Sverige)
Jag hade lite ont i armen igår och var väldigt trött, annars inga större men.
Det ska bli skönt att kunna åka till jobbet utan att få pinnar uppstoppade i näsan.
Ibland får jag infall. Historiskt har detta lett till saker som att jag börjat sjunga i en rysk kör, gått med i en gitarrorkester och skaffat en odlingslott. Den här gången påverkar det hela hushållet (det vill säga mig och min sambo), då jag har anmält oss till tävlingen minimeringsmästarna.
Det går i stort sett ut på att minska sitt avfall (som jag har förstått det är målet att halvera det), men syftet är såklart att helt enkelt minska sitt miljöavtryck (och kommunicera det så att andra blir inspirerade, jag kommer nog främst att använda Instagram till det men risken finns att jag använder bloggen till att formulera mina tankar)
Det kommer att pågå under ett år, vi kommer att träffas ett antal gånger där olika teman behandlas och vi kommer att få utmaningar.
Första träffen är i september, då vi får en introduktion. Det ska bli spännande och jag är nyfiken på om jag kommer att förändra något i mitt förhållningssätt till saker och ting.
Jag har aldrig varit speciellt intresserad av trädgårdsväxter. Om de inte går att äta. Men när man flyttar till hus med trädgård, vill man ju lära sig, hur ska vi annars kunna utnyttja det som finns på bästa sätt? Framförallt vill jag inte gå på samma nit som på odlingslotten, då jag tyckte att de fina slingrande växterna (åkervinda) och gräset (kvickroten) kunde få växa.
Här kommer några nya växter jag har lärt mig!
Det finns fortfarande en massa växter som jag inte vet vad det är, min målsättning är att lära mig under året.
Idag är den tionde dagen vi har hus och självklart har vi hunnit göra misstag, inget ödesdigert men ändå värt att lägga på minnet.
Vi har inte flyttat allt än, utan bor dels i lägenheten och dels i huset. Första dagen tog jag med det allra nödvändigaste för att kunna laga mat och existera, med tanken att fylla på efter hand behovet uppstår. Självklart missar jag saker, igår tog jag till exempel med en ugnsform för all kunna göra lasagne, men hade helt missat att ha med en större gryta för att göra fyllning, jag har också köpt ost utan en tanke på att det inte finns en osthyvel här. Små problem som är lätta att komma runt, men ändå misstag.
Inatt sov vi i huset första gången och jag kommer att jobba härifrån idag. Vad jag ska äta till lunch? Jag är inte helt säker, jag kommer inte att få svälta för mat finns, men det finns ingen plan och kommer jag inte på något bra får jag nöja mig med något dåligt, för takeaway och Ica är något mindre tillgängligt här.
Vi har inte tänkt köpa en massa nya möbler, men en ny säng kändes nödvändigt. Vi har kikat en del på förvaringslösningar till sovrummet, då det är snedtak med de begränsningar det innebär. Vi fastnade för idén med en sängram med lådor under och hylla i gaveln. När vi kommit hem med sängen insåg vi att vi inte hade mätt upp sovrummet ordentligt och att det inte var helt självklart att den skulle fungera. Tack och lov kommer det att fungera, men fortfarande ett misstag att lära sig av för framtida möbelinköp.
Jag svarade skämtsamt på ett inlägg i den lokala facebookgruppen, jag skulle nog ha gjort mig lite mer bekant först, för det möttes av en chocksmiley och inget mer.
Jag råkade ändra min adress från mitten av februari istället för från mitten av mars. Efter en vecka slog det oss att jag nog inte längre har rätt till boendeparkering i stan längre. Som tur var fick jag inga böter, nu år bilen helt enkelt stå vid huset och kör jag den in till stan får jag acceptera fullt pris.
I övrigt är vi fortfarande nöjda. Vi har mycket kvar att flytta, så jag räknar med att dessa misstag inte är våra sista.
I fredags fick vi nycklarna till huset och som jag konstaterade igår “det här är min hobby nu”, för det är helt tydligt att det är till huset både arbete och pengar kommer att gå under överskådlig tid.
Än så länge är det tomt. Vi ska göra i ordning sovrummet och innan det är gjort är det ingen större mening att flytta in fler saker.
Hittills har jag försått timjan, oregano, grön mynta, smultron, praktmalva, persilja och några solrosor. Jag har sett ut en plats för mina kryddlådor och har en aning om vart blommorna ska vara.
Jag har köpt ett par eller kanske tjugo påsar fröer lite i förtid innan jag ens har fått en trädgård, nu tänker jag istället lindra mitt begär genom att skriva en önskelista över sådant jag vill ha men nog ska vänta med ett litet tag.
Det här hade känts som ett mycket klokare inlägg om jag inte avbrutit det för att göra en beställning på några dahlia- och liljeknölar.
Det är fortfarande två månader till tillträde och det är ju inte speciellt meningsfullt att köpa fröer och knölar som jag inte kommer att kunna använda än på ett tag. Det betyder inte att jag har låtit bli.
Jag har också sått lite, kryddor har man ju nytta av att ha hemma oavsett.
Men visst, jag har tålamod. TÅLAMOD är mitt andra namn.
Förra året satte jag tulpanlökar. Det var fint, jag fick blodad tand och drömde om alla tulpanlökar jag skulle sätta till hösten.
Men nu har vi köpt ett hus, jag kommer att säga upp min odlingslott och jag sparar lökinköpen tills jag kan sätta dem i min egen trädgård. 26:e februari har vi tillträde, till dess får jag ge mig till tåls.
Jag googlar på dahlior, pioner, rosor och pelargoner. Och vill sätta igång. Nu.
Hela den här proceduren med att leta en ny bostad, har gett mig några insikter som jag ska försöka ta med mig om det blir dags igen. Från början var det ganska öppet vad vi letade efter, vi hade visserligen några idéer, men saker som “hus eller lägenhet?”, “stad eller landsbyggd?”, “med eller utan renoveringsbehov?” var ganska öppet. Vi har varit på ganska många visningar och varje visning har gett mig en lite bättre idé om vad jag vill ha och vad som är viktigt.
Nu var det hus vi fastnade för visserligen i väldigt bra skick, men under processens gång fastnade jag för ett hus som jag blev i stort sett förälskad i som skulle klassificeras som ett typiskt skilsmässohus. Den som hade bott i huset hade själv gjort de flesta renoveringarna och det var väldigt uppenbart att han inte var fackman. Jag var beredd att bjuda ändå för utsikten, huset och allt annat var underbart. Tack och lov var någon beredd att betala mer. Den erfarenheten fick mig hursomhelst att inte bara tänka “saker som jag vill ha” och “saker som jag inte vill ha” utan också “saker som går att ändra på” och “saker som inte går att ändra på”.
Jag har hela tiden sagt att jag ville ha ett litet hus, att det inte fick vara för stort. Ändå har jag upprepade gånger varit beredd att bjuda på hus som varit betydligt större än jag egentligen ville ha. Dock är huset som vi just nu håller på att köpa, ganska mycket i linje med vad jag ville från början.
Jag har hela tiden varit tydlig med hur lång tid det får ta att köra till jobbet. Max en timme fick det ta. För skilsmässohuset i exemplet ovan, var jag beredd att lägga på några minuter (jag var förälskad, man gör dumma saker då) men jag var oftast ganska noga med den gränsen. En sak som jag överhuvudtaget inte tänkte på kunde spela roll var hur vägen var på väg till huset, och då inte bara i termer av trafiksäkerhet och komfort utan helt enkelt den allmänna känslan av “vill jag verkligen köra här varje dag?”. Åtminstone två hus var jag beredd att avfärda innan jag sett dem, helt enkelt för att jag inte gillade vägen dit.
Jag har hela tiden vetat att jag vill ha en trädgård, men i början var jag helt beredd på att bo i lägenhet och helt enkelt odla på balkongen. Det tog en visning i en lägenhet som i övrigt passade våra behov, för att jag skulle inse att jag faktiskt inte alls ville flytta till en ny lägenhet.
Logiskt sett vet jag att när säljaren har flyttat och tömt huset på sitt, så är det upp till oss att sätta vår prägel på hemmet och skapa en atmosfär. Men det är väldigt svårt att helt bortse från det liv som levs i ett hus i det ögonblick jag tittar på det.
Om en person som ska leta hus, skulle be mig om råd så har jag bara ett. Titta på flera hus. Titta också på hus som ligger på gränsen till vad som är ok. Var observant på dina känslor inför de hus du tittar på och analysera dem. Var beredd på att det du trodde att du ville, inte var så viktigt och att det du trodde att du inte ville faktiskt går bra ändå och att det du trodde att du kunde acceptera kan vara hela orsaken till att avstå.
